Jag provade att göra lite ”grundvattenmodellering” i modellera. Det var svårare än att rita för hand! Jag gjorde en schematisk jordlagerföljd i en tvärsektion och ambitionen var att lägga in grundvattennivåer i olika grundvattenmagasin, men det blev för pilligt och en artesisk brunn fick räcka. Frågan jag började ställa mig inför inlägget var om jag nu gjort en konceptuell modell över hydrogeologin eller bara geologin🧐🤔
Vad är det egentligen som behövs för att det ska bli en hydrogeologisk konceptuell modell?
Jag tänker mig att man behöver fundera på i vilka jordlager grundvattenmagasinen finns, hur de har kontakt med varandra, vilka deras hydrauliska ränder är och var nybildningen till dem sker för att det ska bli en hydrogeologisk konceptuell modell. Därtill ett hum om möjliga hydrauliska konduktiviteter och storleken på grundvattenbildningen. Med fältundersökningar kan man sedan lägga till snävare bedömning av hydraulisk konduktivitet och grundvattennivåvariation. Men innan man går ut och undersöker måste man veta varför man undersöker och vad man behöver sikta på att klargöra med undersökningarna. Efter undersökningar är det dags att uppdatera den konceptuella modellen.
Varför är brunnen i denna originella grundvattenmodell artesisk?
Artesisk betyder att grundvattentrycknivån är högre än markytan, och i det här fallet även högre än brunnens överkant. Ordet artesisk lär för övrigt komma från några flödande brunnar i den franska provinsen Artois.
I min tvärsektion har både bottenmoränen (blå) och isälvsmaterialet (grön) möjliga nybildningsområden på en högre nivå än vad markytan vid brunnen är. Dessutom ligger ett tätande lerlager ovanpå de slutna grundvattenmagasinen, så att ett övertryck jämfört med markytan kan byggas upp. Utan det tätande lerlagret hade en hög grundvattennivå lett till att vattnet trängt fram och avrunnit ytligt. Men om det verkligen är som i min modell av modellera beror ju förstås också på hur det ser ut i andra tvärsektioner än just denna – man behöver se på det tredimensionellt.
En invändning man kan ha mot just denna modell är att genomsläppligheten i isälvsmaterial ofta är hög, och avlagringarna långsträckta, varför de kan leda gott med vatten och grundvattentrycknivån inte sällan är ganska långt ner. Så det är inte alls givet att grundvattentrycknivån i brunnen är så hög som antyds i modellen (modelleran svällde lite olyckligt i ugnen…).
En till invändning som en kollega kom med på LinkedIn är att i mitten av rullstensåsen borde isälvsmaterialet ligga direkt på berget, utan bottenmorän emellan. Det är helt sant, men leran var redan bränd i ugnen och jag har inte energin att göra en ny.